måndag 1 september 2014

Självförtroende respektive självkänsla - tankar av/från/med Torkild Sköld

Självförtroende respektive självkänsla

Självkänsla och självförtroende blandas ibland ihop fast de inte riktigt är samma sak. Jesper Juul, dansk familjeterapeut, som skrivit boken "Ditt kompetenta barn" menar att det är viktigt att vi skiljer på begreppen självkänsla och självförtroende. När vi pratar om självkänsla pratar vi om bilden vi har av oss själva.

Självkänsla kan beskrivas som centrum eller kärnan i oss. Den välutvecklade självkänslan känns igen på så sätt att den tar sig uttryck som att man är nöjd med sig själv. Den låga självkänslan uppfattas som en konstant förnimmelse av osäkerhet, självkritik, tvivel och skuldkänslor. Självkänsla är en existentiell kvalité.

Självkänslan handlar om hur man ser på vem man är innerst inne med både sina starka och svaga sidor. Om man har en vältränad självkänsla påverkas man inte lika mycket av vad andra tycker och tänker om en och man törs vara sig själv i olika situationer. Man klarar av att alla inte tycker jättemycket om en eller tycker att man är bäst på olika saker. Om man har otränad självkänsla kan det tvärtom kännas jättejobbigt med en enstaka kommentar om till exempel ens utseende.

Det är svårt att se utanpå hur en person upplever sin självkänsla. Någon som till ytan ser väldigt lyckad ut, som ser bra ut, är duktig i skolan eller på jobbet och har många vänner, kan i själva verket ha låg självkänsla och känna att hon eller han inte duger och räcker till.
Det är en grundton inom oss som Juul menar kan utvecklas både kvalitativt och kvantitativt hela livet.

Självförtroende däremot handlar om det vi kan prestera. Det vi är duktiga, dåliga eller odugliga på och är en mer utanpåliggande och en inlärd kvalitet än självkänslan. Det finns ett samband mellan självkänslan och självförtroendet på så sätt att har vi en god självkänsla så är det sällan några problem med självförtroendet, dvs ett gott personligt ledarskap. Däremot råder inte det motsatta förhållandet.

Mitt självförtroende har alltid varit bra. Jag är orädd och har aldrig tvekat för att göra stora beslut i mitt liv. Inte alltid bra beslut men ibland är det bättre att göra mindre bra beslut än inga beslut alls. Dock så har min självkänsla oftast varit väldigt otränad och jag har trott att folk skulle se igenom mig att jag bara är en bluff. Detta ledde till att jag höll en snygg yta utåt men inåt så var den rätt så trasig. Många tyckte att jag verkade högfärdig och så kunde det tolkas, men innerst inne handlade det om en rädsla för att bli avslöjad för att jag inte duger som jag är.

Efter att ha träffat massor av kloka människor så har jag de senaste 9 åren varit väldigt bra på att träna min självkänsla, vilket gör att jag idag på riktigt tycker om mig själv för den jag är. Jag har kommit till insikt med att precis som med den fysiska konditionen, så måste jag träna min självkänsla resten av livet för att vara i bra kondition och därmed ha ett bra personligt ledarskap.

Jag inser numera att jag gör så gott jag kan och det är tillräckligt för jag är bra som jag är. Jag har slutat att bry mig om vad andra människor tycker om mig och tagit den energin till att bry mig om andra istället. Inte för att jag struntar helt i vad andra tycker men det är inte längre avgörande för att jag skall må bra. Jag har insett att jag kan göra fel men jag är aldrig fel. Jag är lika mycket värd i motgång som i medgång.

Jag vet att vissa dagar dippar självkänslan men då är jag trygg med att jag har verktygen för att ta tag i det. Men framförallt insikten om att det är ok att dippa ibland om jag tar ansvar för att plocka upp mig igen. Jag är bara människa precis som alla andra och så skall det vara. Det är liksom meningen med livet att få vara den vi är och tycka om oss själva för den vi är.
Jag är bra som jag är och du är bra som du är.

Torkild Sköld

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar