Autism och Alexitymi

 

En del personer på autismspektrumet lider av ett tillstånd som kallas för Alexitymi.

Alexitymi är en dysfunktion i det psykiska fungerandet som kännetecknas av svårigheter eller oförmåga att mentalt representera och finna ord för emotioner, med andra ord; problem att identifiera, beskriva samt skilja på egna samt andras känslor man upplever. Det kan vara specifika känslor, eller så vet en att man känner något men inte riktigt vad. 

Alexitymi kan liknas vid att ha svårt  eller inkompetens att göra om känslor och tankar till ord och uttryck.

Såhär kan det kännas att ha Alexitymi:

• Det känns neutralt fast du vet att du känner något.
• Det är en energi i kroppen som inte går att fokusera eller sätta ord på.
• Det är ett tomrum eller hål där känslorna finns.
• Det går inte att tolka vad hjärnan försöker säga.
• Känslorna går inte att uppfatta.
• Känslorna sköljer plötsligt över dig därför att du inte kan lägga märke till  hur de byggs upp över tid.
• Alla svaga känslor är svåra att identifiera, du måste känna något starkt för att för att veta om du känner något och vad.
• Du vet inte hur du ska uttrycka upplevelsen i kroppen.
• Du har en separat del av dig som är svårt att nå.
• Du kan inte sätta ord på vad som händer i dig.
• Känslorna är så starka så att det nästan gör ont, men det går inte att säga vad du känner.

Källor/Hjälpmedel:

• Läkartidningen
• Wikipedia
• Knäck Kärlekskoden (sid 107-108)

Förlåtelsens 3 steg

 Förlåtelsens Steg 1

Många tror att detta steg är detsamma som acceptans, det är naturligtvis en förutsättning att finna sig i det som hänt för att förlåta. Men detta steg innebär att helt befria sig själv från negativa känslor (ilska, hat, agg & förbittring) i förhållande till en annan person på grund av denna sagt och/eller gjort.

Steg 1 är alltså att med medvetenhet göra sig fri ifrån smärtsamma känslor och destruktiva tankar kopplade till händelsen eller personen.

Förlåtelsens Steg 2

Vanligen sker detta steg automatiskt när personen som har felat en visar ånger, eller när en kan förstå personens handlande som man får en mindre negativ syn på det som har hänt & väljer då att släppa hat och förakt en har kopplat till förövaren.

Steg 2 är alltså att få en mer konstruktiv syn på personen eller händelsen.

Förlåtelsens Steg 3

Steg 3 handlar om försoning och återupprättande av relationen.

Detta sker genom att båda/alla parter lägger det som har hänt bakom sig, att personen som har handlat orätt på något sätt visar tydligt att hen ångrar sitt agerande samt ber om förlåtelse/ursäkt (även att be om förlåtelse/ursäkt har fem steg eller ursäktsord, det är många som inte har kännedom eller insikt om det och missar då att leverera fullständigt). Det ömsesidiga förtroendet samt trovärdigheten behöver rehabiliteras, därför steg 1 och 2 behöver vara fullständig. Naturligtvis går det samtidigt att vara i en relation med någon fast en inte förlåtit, t.ex. inom familj eller släkt, på en arbetsplats.

Försoning kan vissa gånger vara en omöjlighet (ex. förövaren har dött) eller rent av olämpligt, vi väljer istället att avsluta bekantskapen eftersom t.ex:

• hen som har felat tar inte ansvar för sitt uppförande
• förmågan att känna dig trygg med personen igen är för förstört
• förmågan att känna tillit till personen igen är för förstört
• det fortsätter att kännas fel eller skapa problem när man umgås
• ni har ingenting gemensamt längre
• trovärdigheten för personen är för skadad

▸ 🎕 ┈┈┈┈ 🎕 ┈┈┈┈ 🎕 ◂

Ett äkta Förlåt sker inte i orden som uttrycks.
Ett äkta Förlåt görs genom att anpassa sitt uppförande och/eller ändrar sitt beteende.

▸ 🎕 ┈┈┈┈ 🎕 ┈┈┈┈ 🎕 ◂

Källa/Hjälpmedel:

Romantisk Kärlek

 När en känner kärlek för någon innehåller upplevelsen av fyra grundläggande delar:

• Reaktioner i kroppen så som pirr i magen, spända muskler, hög puls samt hög andning m.m.
• Känslor som t.ex. glad, nyfiken, nervös, rädd, intresserad, längtan efter hen och se fram emot att träffa hen igen m.m.
• Tankar så som "Vad fin hen är!", "Jag vill vara med hen mer.", "Undrar vad hen tycker om det här?" m.fl.
• Beteenden som att t.ex. hjälpa hen med något, försöka att vara nära hen, fråga hur hen mår m.m.

Kärlekstankar:

• "vad fin hen är"
• reflektera över situationer som hen deltagit i
• begrunda över konversationer ni har haft tillsammans
• aktiviteter du skulle vilja göra med personen
• vad du tror personen tycker om vad du håller på med
• något du skulle vilja berätta för hen
• fantisera om att ha sex med personen
• dagdrömma om att göra en resa med hen
• vad personen kanske tycker om olika intressen
• fundera på när ni ska ses igen
• "vad tycker hen om.....?"

Kärleksbeteenden:

• vilja göra enskilda aktiviteter, fast bredvid varandra
• föredra att lyssna än att prata
• spendera mycket tid tillsammans
• sätta sig nära varandra
• luta sig mot personen när ni är nära
• aktivt tänka på hen och/eller dagdrömma om hen
• kramas, pussas, ta på varandra
• dela med sig av musik en gillar
• göra spellistor med musik du tror personen skulle gilla
• skicka meddelanden, skicka meme
• ge komplimanger samt berätta hur mycket du tycker om hen
• dela med dig av favoritsaker så som platser, poesi, mat, ljud, dofter, smaker, böcker och/eller serier
• hjälpa till med något som personen uttryckt att hen behöver hjälp med, t.ex. ringa ett samtal, fixa med dator eller TV, handla mat, tömma sopsortering, betala räkningar, montera ihop möbel, bilservice m.m.
• var behjälplig med hushållssysslor; städa, diska, ta hand om soporna
• betala för bådas nota vid restaurangbesök
• dela med dig av ditt specialintresse som t.ex. något sorts spel, djur, sport/idrott, diagnos, fordon, musik, kultur, religion eller liknande
• ge en gåva till personen du tro att hen skulle uppskatta

Frågor att reflektera över:

• Hur känns det i kroppen när du är kär eller intresserad av någon?
• Vilka tankar brukar dyka upp i ditt huvud när du är kär eller intresserad av någon?
• Vilka känslor kopplar du till att vara kär eller intresserad av någon?
• Vilka beteenden brukar du göra när du är kär eller intresserad av någon?

*＊✿❀　❀✿＊*

Källa/Hjälpmedel (sid 106, 110-112):

Oförlåtelse

 Oförlåtelse är att hålla fast vid & älta känslor av vrede, agg & förbittring.

Att vara oförlåtande kan ha en allvarlig negativ effekt på båden den psykiska & fysiska kroppen.

Tänk på en person du inte förlåtit än & läs igenom påståenden nedan om det är något som känns stämmer in på dig, så får du förhoppningsvis en tydlig känsla för vad som är kärnan i din oförlåtelse:

• Hen gjorde inte som du hade önskat.
• Det som har hänt (eller inte) var mycket viktigt för dig.
• Du anser dig ha rätt.
• Du försöker få som du vill.
• Du misslyckas med att få som du vill.
• Du känner dig orättvist behandlad, arg, ledsen & sårad.
• Du tänker på dig själv som ett offer.
• Du tänker på personen & det som hänt om & om igen, grubblar & ältar.
• Du lider & mår dåligt.
• Du lägger skulden på den andre för att du mår dåligt.
• Du tolkar det som att  personen med avsikt har skadat dig eller ignorerat dina behov samt har en negativ syn på dig.
• Det hela pågår under en orimligt lång tid.

Källa/Hjälpmedel:

10 Grundläggande faktorer för bra föräldraskap

1. Ge en trygg, stabil & säker miljö.
2. Upprätthåll en kärleksfull, stabil, sammanhängande & omhändertagande relation med barnet/barnen.
3. Ta hand om barnets/barnens dagliga behov: mat, kläder, fysisk vård.
4. Se till att barnet/barnen får & har adekvat utbildning.
5. Se till så att barnet/barnen får ekonomiskt stöd.
6. Förmåga att identifiera & prioritera barnets/barnens behov.
7. Förmåga att empatisera & tillgodose barnets/barnens behov.
8. Förmåga att reglera impulser & känslor.
9. Assistera barnet/barnen att utveckla & upprätthålla lämpliga relationer.
10. Utöva lämplig bedömning angående barnets/barnens välfärd.

En bra lyssnare...

...tänker INTE på vad hen ska säga härnäst medans den andra pratar.

...slutar INTE lyssna när folk säger saker som hen inte håller med om.

...brukar lära sig något från varje person hen möter.

...brukar hålla ögonkontakt med personen som pratar.

...brukar INTE bli väldigt medveten om sig själv i konversationer med en person eller i små grupper.

...brukar INTE avbryta den som talar.

...brukar INTE somna eller dagdrömma under möten eller presentationer.

...brukar upprepa muntliga instruktioner eller meddelanden hen får för att försäkra sig om att hen hört rätt.

...brukar tillåta den som talar att ventilera sina negativa känslor gentemot hen utan att gå i försvarsställning eller bli spänd.

...brukar lyssna efter meningen bakom talarens ord genom att iaktta dennes gester och ansiktsuttryck.

...brukar INTE känna sig frustrerad och otålig när hen talar med personer från andra kulturer.

...brukar fråga efter betydelsen av främmande ord och jargongartade uttryck.

...brukar INTE försöka ge intryck av att lyssna när hen faktiskt inte gör det.

...brukar lyssna till den som talar utan att bedöma eller kritisera.

...brukar INTE börja ge råd utan att ha blivit tillfrågad.

...brukar uppmärksamma det sinnestillstånd som talaren befinner sig i (nevös, stressad, irriterad osv).

...brukar INTE låta talarens fysiska uppenbarelse och manér distrahera.

...brukar komma ihåg en persons namn efter de har hälsat på varandra för första gången.

...brukar INTE anse sig att veta i förväg vad talaren kommer att säga och därför sluta lyssna.

...brukar INTE känna sig obekväm om det uppstår en tystnad i samtalet.

[Källa]

Givetvis finns det personer med funktionsvariationer som inte kan fylla upp till något av detta, i vissa fall kanske alla.

En övning...

...om attityd/inställning samt uppfattning/upplevelse om tex män, kvinnor, en viss grupp av människor eller vad du nu vill reflektera över. Avsluta meningarna och byt ut "X" till det tema du vill utforska inom dig själv.

Övningen är tagen från sid 141 ur boken Förbättra din relation - utan onödiga ord skriven av Patricia Love och Steven Stosny.

X är...

X kommer alltid...

X är bra på att...

Mina relationer med X tidigare i livet har varit...

I en relation kommer X...

Du kan alltid lita på att en X...

20 exempel att tacka Nej

• "Jag hinner inte så jag måste tacka nej."
• "Jag är upptagen just då, så tack, men nej tack."
• "Just nu har jag annat inplanerat så jag måste passa."
• "Jag är fullbokad för ögonblicket, så nej tack."
• "Ditt förslag passar inte in i mina tankar för verksamheten så jag får helt enkelt säga nej."
• "Just nu har jag fullbokad agenda, men du får gärna återkomma längre fram."
• "Jag har andra tankar för den närmaste framtiden , så tack, men nej tack."
• "Det här ligger utanför mitt intresseområde så jag avböjer."
• "Jag är inte intresserad. Tack ändå."
• "Jag har det jag behöver när det gäller telefoni/data/pensionsförsäkringar. Tack"
• "Jag gör aldrig affärer över telefon, men tack ändå."
• "Just nu passar det mig inte. Tack för att du tänkte på mig."
• "Det skulle vara trevligt, men just nu fungerar det inte för mig."
  
• "Det låter som en väldigt bra idé som jag vill tänka igenom först."
• "Det låter trevligt. Vi kan väl fundera på det?"
• "Du verkar ha en bra idé. Fundera ett varv till på den och kom tillbaka till mig."
• "Nej, det har jag inte lust med. Men tack för att du frågade."
• "Nej det vill jag inte, men kan tänka mig..."
• "Nej det vill jag inte. Tack ändå."
• "Nej, tack." (kombinerat med ett vänligt leende och fast blick)

När du fått kritik

 

Okej, du har just fått kritik. Jag vet hur det känns, nu är det väldigt lätt att falla ihop som ett korthus. Men du; oavsett om det låg någonting i den här kritiken som du just fått utstå, så kan du ganska snabbt inse att det finns ingen större anledning att bli ledsen, arg eller sur. Antingen låg det nått i kritiken, och även om den kanske framfördes på ett klumpigt sätt då, eller någon du inte gillar, så är det ju ändå bra att du fick veta om det så att du kan förbättra det. Hade du inte fått veta om det, ja då kanske du hade fortsatt på samma sätt en gång till, och det hade varit värre, eller hur?

Alternativ 2; det är ju att det inte låg någonting i kritiken du fick, och då finns det ju inte heller någon anledning att bli irriterad.

Trots allt så är det ju tur att alla inte tycker och tänker som dig om allting. Hur skulle då världen se ut?

Kanske du har jobbat i en arbetsgrupp någon gång där det finns någon som alltid verkar tycka tvärtom mot dig. Och då kan man vara glad för det, för det är ju olikheterna som skapar styrkan i en grupp! Och det stärker ju dina argument att inte bara får höra saker som stämmer överens med dina åsikter.

Okej, har du nu fått obefogad kritik då har du två möjligheter:

Nummer 1; berätta för den här personen vid ett lämpligt tillfälle, vad du tycker om det du har fått motta. Men du, gör det när du har lugnat ner dig, och mer nyanserad! Gå ut och ta en promenad, unna dig något, ta det lugnt, samla tankarna först!

Alternativ 2; Är att du tränar på att släppa det som varit och gå vidare.

Men först fråga dig själv; Kan det ligga någonting i den här kritiken? Och vad kan jag i så fall lära mig av den? Kan jag till och med vara tacksam för att höra det här?

Kanske berättade den här personen det här för dig för att den bryr sig om dig?

Det vore väl värre om folk inte brydde sig alls vad du säger och gör, eller hur?

Så ta till dig av det som var bra i det här, och träna sedan att släppa resten. Låt det rinna av dig som en vatten på en gås! Jag vet det är lättare sagt än gjort! Men testa! Känn hur kritiken bara rinner av dig. Den har gjort dig starkare. Inget kan knäcka dig. Du är trygg i dig själv, du kan ta det här!

Det kanske kunde ha knäckt andra människor att få höra det här, men inte dig. Du vet att du duger som du är. Du har rätt att vara arg, du har rätt att vara ledsen, du äger dina egna känslor. Just så. Bra. Nu tar vi nya tag.

Det finns en mening med allt som händer, allt som händer går faktiskt att lära sig av, även den här situationen!

Alla människor kan lära dig något, till och med den som kritiserar dig. Kanske den personen mår jättedåligt för det han eller hon sa, eller så tänkte han eller hon sig inte för. Har inte du sagt saker ibland som du får ångra? Hur som helst; jag tror inte att det var meningen att såra dig.

Kom igen nu, nu tar vi nya tag!

(Olof Röhlander)

Kärlek kontra förälskelse

Från förälskelse till kärlek är det ytterligare en bit att gå. De två tillstånden känns inte som samma, och en titt in i hjärnan avslöjar varför. Neurobiologerna Andreas Bartels från Tyskland och Semir Zeki från London studerade hjärnaktiviteten hos par som hade levt ihop i genomsnitt 2,3 år. Paren hade inte längre en ökad aktivitet i dopaminsystemet och därför hade paren inte heller samma starka känslor i svang. Istället lyste andra områden upp på scanningsbilderna som forskarna menar har att göra med analys och bearbetning av känslor, minnen, medvetenhet om egna känslor och förmåga till empati. Det är frågan om hjärncentra som ligger närmare hjärnbalken, där våra högre och mer intellektuella tankeprocesser äger rum. Man kan med andra ord säga att kärleken är mycket mer förnuftig och väl övervägd än förälskelsen, med sin maniska besatthet och sina bångstyriga känslor.

Det är logiskt, för förälskelsens syfte är att producera avkomma medans kärlekens syfte är att skapa en gemensam bas för tillsyn och uppfostran av barnen.

Riktigt intressant blev neurobiologernas undersökning då de kom fram till att hormonet vasopressin kan avgöra hurvida vi är monogama eller inte. Genom att spruta in hormonet i försöksdjur skapades monogama fäder hos djur som inte normalt deltar i avkommans skötsel. Och omvänt förvandlade hormonet de annars hängivna makarna till stora kvinnotjusare.

Det är däremot oklart varför förälskelsehormonerna efterhand tenderar att mista sin kraft. Helt nya undersökningar pekar på att en av orsakerna till att passionen med tiden dalar är att par med tiden har mindre och mindre sex. Spermier visar sig nämligen vara en veritabel hormonell kärleksbomb. De innehåller testosteron, dopamin, noradrenalin, oxytocin, vasopessin och olika östrogener som vid samlaget skjuts in i kvinnan tillsammans med miljoner av sädesceller. Dessa hormoner representerar hela det känslomässiga spektrumet från förälskelse över sexualdrift till samhörighet. Dessutom innehåller säd betaendorfiner som minskar stress och ökar välbefinnande och avslappning.

För att avgöra om det verkligen är säden och inte bara sexualakten, närheten och orgasmen som gör kvinnan så gott, har ett lag amerikanska forskare jämfört en grupp kvinnor som har regelbunden sex utan kondom med en grupp lika sexuellt aktiva kvinnor som har sex med kondom. Och det går inte att ta fel på resultatet: kondomanvändarna är i genomsnitt mer nedstämda och har fler självmordstankar. Och kvinnorna, om partnern inte använder kondom, visar sig blir mer nedstämda ju längre tid det har gått sedan deras senaste samlag. De längtar helt enkelt efter en hormoninsprutning.

Det vill alltså säga, när vi under förhållandets lopp har mindre och mindre sex så får vi mindre av alla de kärlekshormoner som finns i säden, och vi förlorar därmed vissa varma känslor som glädje, samhörighet och djup kärlek. Så mer sex kan faktiskt vara riktigt bra parterapi!

Källa: