Det
finns människor som får dig att må bra, som ger dig energi, som du
saknar när ni skiljs åt, som betyder massor, en bror, en syster som
du önskar fick mer av din tid – och givetvis har du helt rätt!
Sen
finns det människor som får dig att må dåligt, som suger energi,
ger dig huvudvärk och får dig att vilja gå och lägga dig tidigt.
Det
hugger till i bröstet när deras namn kommer upp i telefonen, och du
känner dig lättad ni har lagt på.
Som
du får ont i magen av att planera en träff med – och givetvis har
din kropp rätt. Så varför fortsätter du att umgås med dem?
Livet
är fullt med rädslor för vad andra människor kommer att tycka;
speciellt när du bestämnt dig för att kliva ut för att jobba hårt
och göra dina drömmar till verklighet.
Självklart
kommer du att bli ifrågasatt och kritiserad! Ju större steg du tar;
desto fler åsikter kommer du utsättas för. Du kommer inte att
kunnna gör stora förändringar i ditt liv utan att riva upp en
massa känslor och skapa reaktioner hos din omgivning; som kommer att
behöva anpassa sig eller lämna dig.
Det
är klart du kommer tvivla och känna dig osäker, det är ju priset
du betalar!
Det
kommer finnas stunder när det bara räcker med en liten kommentar
eller en tveksamhet från din omgivning för att hela din värld ska
sättas i gungning.
Så
du kommer att behöva en tajt sfär som bär dig när det är
jobbigt, som tyst kramar om dig utan att du behöver argumentera
eller försöker lösa dina problem, som finns där för att påminna
dig om att du kommer att klara allt du tar dig för, som tror på dig
även när du tvivlar på dig själv.
Man
kan tycka att det är lika självklart att välja vänner som det är
att välja färgen på våra sängkläder. Så varför gör du det
inte?
Det
enklaste svaret till varför du umgås med bromsklossar klädda i
blytunga offerkoftor och blicken fasthäftad i marken är för att du
alltid har gjort det!
Ofta
för att slippa dåligt samvete, det är ju bekvämt även om det tär
på dig, det har blivit en trygghet, du vet vad du får, och du vill
ju inte vara elak; "man gör ju inte så".
Sanningen
är att du är elak, en idiot faktiskt, men du är också feg och
falsk; en usel vän. För det kommer aldrig att finnas något snällt
med att låtsats!
Du
kommer aldrig att bli belönad för du hjälper någon med att bära
påhittade problem eller förstärka negativ energi sittandes vid ett
fikabord och uttala orden; "Jag förstår precis!".
Säg
vad du känner, berätta vad du tänker!
Hur
du gör det är upp till dig; "Jag orkar inte lyssna på dig
prata om alla problem längre, det sänker oss båda." eller
"Det känns inte bra när vi diskuterar bara gamla minnen och
snackar skit om andra. Jag vill inte vara en sådan person, och det
vill inte du heller."
"Du..
vi har inte så mycket gemensamt längre. Det kanske är lika bra att
vi tar en paus. För evigt." eller "Jag vet att jag brukar
skratta men jag tycker egentligen inte att det är kul. Jag har velat vara snäll men inser att jag vet bättre nu."
Det
kommer inte att vara ett skitkul samtal, chansen är stor att
personen blir förbannad eller besviken, ledsen. Och du kommer med
all säkerhet få dåligt samvete. Men alla viktiga samtal är
jobbiga! Rädsla, ångest och skuldkänslor är en viktig del för
att växa som människa. Det är ett tecken på att du är på rätt
väg, det är träningsvärken för att bli mer levande, och det
kommer aldrig bli lättare för att du väntar!
Kanske
bli relationen bättre? Eller så tar den slut. Kanske får du efter
en tid kommentaren; "Du jag vill verkligen tacka dig för att du
sa det där. Det känndes förjävligt då, men jag behövde det!"
Du
behöver inte göra slut, men det har redan gått för långt för
att fortsätta vara tyst. Klipp dina mentala ankare! Ditt liv är för
kort för att vara feg, när det kommer till något så viktigt som
vänskap.
Källa:
Johannes
Hansen
Podcast:
In your face with love
#4.
Peppa mig eller flytta på dig
2016.03.01
