Att förebygga depression och bipolär sjukdom

• Ha kundskap om sjukdomarna så att du tidigt kan se tecken på Depression eller Mani; för att snarat möjligt söka hjälp.
• Ett socialt nätverk, en god självkänsla (egenvärde, självrespekt) och ett positivt synsätt motverkar Depression.
• Stress och hög alkoholkonsumtion ökar risekn för ett återinsjuknande.
• Egenvård; se till att göra det du mår bra av.
• Dagliga rutiner, ingen eller måttlig alkoholkonsumtion och minskad stress kan minska risken för återfall vid Bipolär sjukdom.

Källa: Kompendium jag fått av Psykiatrilärare Kristina Larsson.

Kompetens och svårigheter som vårdgivare i bemötande av personer med Depression och/eller Bipolär sjukdom

Som vårdgivare är du tvungen att...

...hålla distansen utan att bli kylig.

...kunna pejla in vårdtagarens långsamma tempo utan att bli otålig eller rastlös.

...kunna förmedla en hoppfull attityd utan att bli överdriven i din optimism.

...kunna ta över ansvar utan att bli kränkande.

...kunna balansera respekt och gränssättning i kontakten med maniska vårdtagare.

Källa: Kompendium jag fått av Psykiatrilärare Kristina Larsson.

Bipolär sjukdom

VAD ÄR BIPOLÄR SJUKDOM?

Innebär att man periodvis drabbas av mani eller hypomani samt depression. Mani kan beskrivas som motsats till depression. Sjukdomen kallades tidigare för manodepressiv sjukdom.

BIPOLÄR 1 SYNDROM

Detta syndrom utmärks av en eller flera maniska episoder som i de flesta fall växlar till eller från deppresiva episoder (i genomsnitt 4 svängningar under 10 år) och i de flesta fall återgår till perioder med neutral grundinställning. Ungefär var 10:e vårdtagare har 4 eller fler svängningar i stämningsläget under 1 år och kallas då för Rapid cyclers.

MANI

En manisk period utmärks av högt och expansivt stämningsläge eller uttalad irritabilitet under mins 1 vecka. Dessutom ska minst 3 av följande symtom märkas ihållande (4 om irritabiliteten är den mest märkbara):

• Förhöjd självkänsla; euforisk, glättig, charmig, påflugen, har storhetsidéer.
• Minskat sömnbehov; behöver sova mindre än 4 timmar per natt, ibland inte alls.
• Pratsam; avbryter, får utbrott, högljudd, skämtar, svår att avbryta.
• Tankeflykt; osammanhängande (som 3 TV-program samtidigt), idérikedom.
• Lättdistraherad; kan inte fokusera, störs av bakgrundsintryck, är nyckfull.
• Ökad aktivitet; ökad sexlust, startar nya projekt, tar kontakt mitt i natten.
• Vidlyftighet; inköp (fordon, spel, antikviteter), fortkörning, är promiskuös (har mycket sex med olika partners, otrohet), stimmig.

Den maniska episoderna medför sociala konsekvenser. Personens ohämmade hyperaktivitet kan resultera i skulder, sexuella äventyr, uppsägning av bostad, trafikolycka, indraget körkort, nya och oavslutade projekt, måste hämtas hem från annat land eller i i ens stad långt ifrån hemorten, försök av att lösa världsproblem genom att kontakta företagsledare eller högt satt politiker.

Talet blir forcerat, högljutt och växlar mellan olika samtalsämnen med irrelevanta infall. Otåligheten kan övergå i vredesutbrott. Personen kan dricka stora mängder alkohol, kedjeröka, och glömma att äta, sova och dricka vilket medför stora kraftiga påfrestningar utan att hen känner sig sjuk.

BIPOLÄR 2 SYNDROM

Vid denna variant av bipoläritet dominerar återkommande depressionsperioder som varvas med hypomana episoder om minst 4 dagar; personen visar då klara maniska symtom utan påtagliga sociala konsekvenser, psykossymtom eller behov av sjukhusvård.

Personen har ofta sjukdomsinsikt vid denna variant av bipoläritet.

CYKLOTYMI

Vid Cyklotymi förekommer hypomana episoder under minst 2 år varvat med depressiva perioder som inte är så djupgående att de motsvarar Egentlig depression, och med endast korta perioder med neutral grundinställning.

Det kan också uppstå koncentration- och minnessvårigheter samt villrådighet vid bipoläritet; vilket i Sverige benämns Cykloid psykos.

VARFÖR DRABBAS MÄNNISKOR AV BIPOLÄR SJUKDOM?

Genetisk disposition är den viktigaste riskfaktorn vid utveckling av Bipolär sjukdom.

Studier tyder på samma gener kan vara aktuella som vid Egentlig depression.

Förloppet påverkas också av psykologiska och sociala faktorer.

BEHANDLING VID BIPOLÄR SJUKDOM

Litiumpreparat som har en stämningsreglerande effekt; medicinering kan behöva pågå under lång tid.

KBT (Kognitiv Beteendeterapi) kan ge konstruktivt resultat under de friska perioderna.

OMVÅRDNAD OCH BEMÖTANDE VID MANISKT SJUKDOMSSKOV

• Hindra personen från att utföra skada, göra bort sig eller skada sig själv eller andra. Sätt gränser och stoppa i tid!
• Gränssätt personens infall och lustigheter/skämt; delta inte i lustigheter och skämt – gör du det varvar personen upp ännu mer. Du har förnuftet, tänk på det!
• Begränsa stimuleringen. Lugnt med få intryck. Begränsa, men tänk på att rastlösheten kliar i hens kropp!
• Ta ansvar för vårdtagarens grundläggande behov. Se till att personen äter, sover, dricker, duschar! Du som vårdgivare organiserar, vårdtagaren "hinner inte".

Efter skovet kan personen uppleva mycket skuld och skam; då hen kan ha orsakat närstående och anhöriga, samt andra i omgivningen, lidande. Individen själv kan ha orsakat sig själv lidande. Se till att hen får hjälp att bearbeta allt detta och reda upp allt som hen orsakat i sitt maniska tillstånd.

Kom ihåg! Mellan sjukdomsskoven fungerar människor med Bipolär sjukdom fullständigt "normalt".

Källa: Kompendium jag fått av Psykiatrilärare Kristina Larsson.

Depressioner

Vad är depression?

Vi använder i vardagsspråk ordet "deprimerad" som till exempel "jag är så deppig" när man bland annat fått underkänt på ett prov.

En genuin deprimerad människa har en oförmåga att vara glad, är "håglös" och överdrivet självkritisk. Symtomen ska ha funnits under en längre tid och är så kraftiga att det är svårt att fungera i vardagen.

Depression räknas som en folksjukdom, cirka 25% av kvinnorna och 15% av männen drabbas någon gång i livet av depression. Ungefär 15% av dem som insjuknar i en svår depression begår självmord/suicid.

För att underlätta diagnosticeringen av depressioner används olika skattningsskalor exempelvis MADRS.

DYSTYMI

En långvarig depression – minst 2 år. Inte så speciellt djup, men livet känns dystert och trist. Människor med Dysymi inser inte att de har en sjukdom, de tror nedstämdheten är en del av deras personlighet. De söker inte vård och lever sitt liv utan förmåga att känna glädje. Dystymi är en dold folksjukdom. Mycket vanligare hos kvinnor än hos män. Oftast börjar nedstämdheten i unga år.

Symtom: känsla av dysterhet, initiativlöshet och brist på energi, pessimistisk inställning/attityd, negativ självbild, koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet, villrådighet samt sömnstörningar.

Under kortare perioder när det händer något roligt och positivt kan personer med Dystymi kännas mer optimistiska och glada. Oftast återkommer nedstämdheten och pessimismen efter ett tag.

EGENTLIG DEPRESSION

Inverkar på en människas hela livssituation. Ingenting känns positivt, och det som normalt skulle kunna ge glädje kan upplevas som plågsamt. Den här oförmågan att bli glad ser personen med Egentlig depression som ett bevis på att hen är usel och värdelös.

Denna form av psykisk ohälsa kan påverka den drabbade i skov.

För att sätta diagnosen krävs det att personen är tydligt märkbart nedstämd (utan påtagligt yttre orsak) i mer än 2 veckor. Cirka 5% av kvinnorna och 2% av männen i Sverige drabbas av Egentlig depression. Insjuknandet sker vanligtvis efter 20-års åldern.

Symtom: påtaglig nedstämdhet (utan tydligt märkbar yttre orsak), minskat intresse för ALLT, brist på energi, självnedvärdering, skuldkänslor, återkommande tankar på självmord/suicid och döden, ångest, humörsvängningar, försämrat minne, koncentrationssvårigheter, ambivalens, tänka och prata långsamt (lång latenstid), reagera och röra sig långsamt (psykomotorisk hämning), sömnstörningar (vaknar tidigt/sover för lite, eller sover för mycket).

Hämning: känslomässig, viljemässig, tankemässig och motorisk.

Självnedvärderingen och skuldkänslorna kan bli så starka att personen inte tycker sig värd att leva. Samtidigt kan orken till att begå självmord/suicid saknas.

Mår oftast somallra sämst på morgonen med ångest och självanklagerser.

Kroppsliga symtom: värk, minskad aptit, förstoppning samt muntorrhet.

Egentlig depression kan vara mer eller mindre djup. Vid svår Egentlig depression förlorar personen förmågan att bry sig om sina grundläggande behov, så som mat, dryck, hygien och sömn. Inget kan avleda nedstämdheten och hopplösheten.

I vissa fall blir de kroppsliga symtomen och hämningsymtomen mycket framträdande, man talar då om Melankoli eller Egentlig depression med melankoliska drag.

Vid svår Egentlig depression kan den drabbade uppfatta sig själv som "den ondaste av alla" och man "kommer att straffas på det hemskaste sätt man kan tänka sig".

En djup deprimerad människa kan också uppleva att den egna kroppen håller på att förstöras/ruttna eller att tarmarna håller på att torka ihop (psykotiska symtom).

Sjukdomsförlopp: ett tillstånd som ofta, men inte alltid, återkommer flera gånger i livet. Friska perioder avlöses av sjukdomsskov. Sjukdomsskoven brukar vara ett antal månader, och de friska perioderna ett antal år.

Man har kommit fram till att män kan uppvisa andra symtom än kvinnor vid en depression, och att de är mer omedvetna om att de är just deprimerade.

Det finns en speciell skattningsskala för män som heter Gotlandsskalan. Mäns symtom är ofta;

• Kroppsliga smärtor
• Svårt att komma igång på morgonen
• Irritation
• Rastlöshet
• Aggressivitet, oftast utåtagerande
• Förnekar att de har depressiva känslor
• Förvirrat beteende
• Ansvarslöshet
• Isolerar sig från familjen
• Dåligt självförtroende
• Negativt självprat
• Återkommande tankar på döden och självmord/suicid
• Självmedicinering med alkohol och/eller andra droger (då män ofta låter bli att söka hjälp)

SAD (årstidsbundna depressioner – Seasonal Affective Disorder)

Den drabbade insjuknar i samband med viss årstid.

Det är vanligt att människor i Sverige lider av SAD, oftast vid höst och vinter.

Symtom: allmän nedstämdhet (ingenting känns roligt längre), ökat sömnbehov, ökat behov av kolhydrater (fikabröd, godis, bröd m.m.).

DEPRESSIONER HOS ÄLDRE

Det är vanligt att äldre människor lider av av lika former av Depression. Många döljer dock sina symtom och tror att upplevelserna som depressionen för med sig är en del av ålderdomen. Detta innebär att äldre sällan söker vård och behandling.

Symtom: ett ständigt grubblande, oro och ångest, besvär med sömnen, aptitlöshet och viktminskning, värk i kroppen.

Hos äldre kan de kroppsliga symtomen vara mycket framträdande. Hypokondriska idéer är också ett vanligt depressionstecken. I en del fall leder tankemässig och viljemässig hämning till svåra minnesstörningar och svårigheter att hantera det dagliga livet, dessa depressionssymtom kan lätt misstolkas som en början på demens.

Kroppsliga sjukdomar som påverkar hjärnan som till exempel stroke och Parkinsons sjukdom kan orsaka depressioner. Missbruk av alkohol och/eller droger leder också till ökad risk för att drabbas av Depression.

VARFÖR DRABBAS MÄNNISKOR AV DEPRESSIONER?

Många samverkande faktorer kan öka risken för att utveckla depression;

• Ärftlig disposition
• Transmittorsubstansstörningar (låga halter av serotonin, halten minskar med stigande ålder, en förklaring till varför många äldre drabbas av depression.
  En del deprimerade människor har högre nivåer av stresshormonet kortisol, vilket kan leda till att delar av hjärnan hamnar i ett utmattningstillstånd med kraftigt minskad aktivitet)
• Svåra händelser och traumatiska upplevelser
• Ensamhet och isolering
• Hälsoproblem
• Långvarig stress
• Negativa tankemönster och negativa tankar som förvränger verkligheten

Ett bra socialt nätverk med nära vänner kan förhindra depressioner.

BEHANDLING VID DEPRESSION

• Antidepressiva läkemedel (SSRI och SNRI) – normaliserar transmittorsubstanserna, stämningsläget höjs och hämningarna minskar (därför kan självmords-/suicidrisken vara större då personen får mer ork att göra någonting). Läkemedlet bör tas i minst 6 månader för bra effekt.
• Elbehandling/ECT
• KBT (Kognitiv Beteendeterapi)
• Ljusterapi (vid SAD – även om den inte är evidensbaserad/bevisbaserad)

OMVÅRDNAD OCH BEMÖTANDE VID EGENTLIG DEPRESSION

• Skapa en relation
• Ha tålamod, ta dig tid och anpassa dig efter den drabbades tempo
• Se till hens grundläggande behov uppfylls (mat/näring/nutrition, dryck, sömn, hygien)
• Uppmuntra till medicinering
• Tjata inte; det förstärker personens självförakt (!)
• Planera inte in något på morgonen för den drabbade; hen kanske mår som sämst då
• Vid förstoppning och/eller muntorrhet – se till att det avhjälps.
• Foga dig i att människan är i det tillstånd hen är i; att uppmuntra till aktiviteter fungerar inte då hen är oförmögen att uppmuntras och känna glädje.
• Stressa eller pressa inte! Personen tänker, talar, rör sig långsamt samt har svårt att fatta beslut; vänta in, men ta över om det behövs.
• Visa respekt! Bemöt och behandla hen som en vuxen.
• Var ett "vikarierande hopp"; förmedla att det finns hopp, hen kommer att bli bra (upprepa, upprepa!).
• Säg inte "rygg upp dig" eller "ta dig i kragen" – det kränker individen!
• På slutenvårdsavdeling: informera vid eventuellt övervakning.

Kom ihåg! Mellan sjukdomsskoven fungerar människor med Depression fullständigt "normalt".

Källa: Kompendium jag fått av Psykiatrilärare Kristina Larsson.