Schizofreni är en
psykossjukdom, och kan likna flera former av psykisk ohäla.
Schizofreni betyder kluvet eller delat sinne. Sjukdomen innebär att
individen upplever verkligheten på ett orealistiskt sätt.
Det är oklart av vilken
anledning vissa individer insjuknar i schizofreni; ärftlighet är
den största riskfaktorn, samt olika miljöfaktorer har betydelse för
utveckling av sjukdomen. Om individen har stora påfrestningar i
livet kan det ha utlöst psykosen.
Det finns inget botemedel
mot schizofreni, men läkemedel finns för att förhindra att
återinsjukna.
Vanligast är insjuknande i
schizofreni först i 18-35-årsåldern.
Förr var det vanligt att
individer med schizofreni blev inlagda på särskild inrättning för
psykiskt sjuka, där fick individer med psykiska tillstånd och
sjukdomar spendera hela sitt liv. Behandlingen på dessa inrättningar
var inhuman med tortyrliknande metoder och redskap.
I dagsläget behandlas
personer med schizofreni, som är i själva psykosen, på en särskild
sluten avdelning med medicinering, tills psykosen har gått över och
individen ser verkligheten realistiskt, och kan skrivas ut. Individen
får också äta medicin livet ut för att förebygga
återinsjuknande. Vissa personer kan klara av att leva ett normalt
liv med endast medicinering, medans andra behöver hjälp med olika
saker i vardagen då hen kan ha fått psykiska
funktionsnedsättningar. Dessa personer kan bland annat få bistånd
i form av hemtjänst, gruppbostad och/eller samtalskontakt med mera.
Även närstående och
anhöriga kan få stöd genom olika stödföreningar.
För att få diagnosen
schizofreni så skall det hos individen förekomma en nedsatt
funktionsnivå, och under minst sex månader visa sjukdomstecken i
form av:
- Autism i form av social tillbakadragenhet, självförsjunkenhet och bristande intresse för omvärlden.
- Assosiationsstörningar eller tankestörningar; svårt att hålla tråden i samtal, inte avsluta meningar, osammanhängande uttal, uppfinnande av nya ord, att tankarna kan läsas av andra och/eller att tankarna kan dras ut från huvudet.
- Kognitiva störningar; svårt att ta in ny information samt bearbeta den. Svårt att tolka symboler, metaforer och skämt.
- Affektiva störningar eller känslostörningar som visar sig i form av känslomässiga utbrott, bristande förmåga att uppfatta känslor samt inkompetens att uttrycka känslor.
- Ambivalens – svårigheter att välja och fatta beslut samt ha motstridiga känslor. Vilket kan leda till handlingsförlamning och svårigheter att utföra vardagssysslor.
- Hallucinationer eller förnimmelsestörningar; Syn-, lukt-, smak-, känsel- och hörselhallucinationer i form av till exempel flygande gröna grisar (syn), röklukt när ingen eld eller rökare är i närheten (lukt), maten smakar konstigt och är förgiftad (smak), det känns som att det kryper insekter på kroppen (känsel) eller hör elaka röster som ingen annan uppfattar (hörsel).
- Vanföreställningar; ha övernaturliga krafter, vara förföljd, vara styrd av utomstående krafter, att andra kan "ta bort" eller "sätta dit" tankar, och/eller att hen är omtalad i tv och radio.
- Svår ångest i samband med att personen har en avvikande verklighetsuppfattning. Katastrofångest.
- Tvångshandlingar som kopplas ihop med rastlöshet; ritualer och/eller samlar på saker.
- Katatoni; personen spänner muskler och "låser" kroppen i ett visst läge.
- Bristande primärprocesstänkande; drömmar upplevs ha hänt i verkligheten och/eller sagor är verkliga. Kan ej skilja på det verklighet och fantasi.
Källor:
Psykiatri 1; Ann-Marie
Göransson; ISBN 978-91-523-0759-5; sid 183-200.
Psykiatri 2; Inger
Andresson, Britt Hedman Ahlström; ISBN 978-915231641-2; sid 145-146,
148-153.