Mina 25 personliga rättigheter

1. Jag har rätten att fråga vad jag vill.

2. Jag har rätten att säga nej till krav eller förfrågningar jag inte kan möta.

3. Jag har rätten att uttrycka alla mina känslor, positiva som negativa.

4. Jag har rätten att ändra mig.

5. Jag har rätten att göra misstag och behöver inte vara perfekt.

6. Jag har rätten att följa mina egna värderingar.

7. Jag har rätten att säga nej till något när jag inte känner mig redo för det eller känns osäkert.

8. Jag har rätten att bestämma mina egna prioriteringar.

9. Jag har rätten att inte ansvara för andras beteende, handlingar, känslor eller problem.

10. Jag har rätten att förvänta mig ärlighet från andra.

11. Jag har rätten att bli arg på någon jag älskar.

12. Jag har rätten att vara mig själv.

13. Jag har rätten att känna mig rädd och säga "Jag är rädd.".

14. Jag har rätten att säga "Jag vet inte.".

15. Jag har rätten att inte behöva ge förklaringar eller anledingar för mitt beteende.

16. Jag har rätten att ta beslut baserade på mina känslor.

17. Jag har rätten att ha mina egna behov för tid och rum (egentid, ensamtid).

18. Jag har rätten att vara lekfull och tramsig.

19. Jag har rätten att vara hälsosammare än de andra i min närhet.

20. Jag har rätten att vara i en icke-kränkande miljö.

21. Jag har rätten att skapa vänner och vara bekväm i andras närhet.

22. Jag har rätten att växa och förändras.

23. Jag har rätten att få mina behov och viljor respekterade av andra.

24. Jag har rätten att behandlas med värdighet och respekt.

25. Jag har rätten att vara glad.

Källa: Ångestskolan

Karaktärsdrag hos kvinnor med Aspergers syndrom/Autism

Utseende och personlighet

• Klär sig ofta bekvämt och trivs bäst med en lättskött frisyr.
• Använder sällan smink och/eller andra stylingprodukter.
• Kan ha många androgyna drag och ser sig själv som "könlös" eller 50% kvinna och 50% man.
• Verkar yngre än sin biologiska ålder både i utseende, uppförande och smak.
• Har oftast lite mer utvecklat kroppsspråk och mimik än män med Asperger/Autism.
• Kan ha en excentrisk personlighet vilket kan synas genom klädstil, accessoarer eller liknande.
• Kan känna sig identitetslös eller förvirrad ifråga om sin egen identitet och anta en kameleont-liknande roll, särskilt innan diagnos.
• Gillar ofta att läsa eller se på film/serier med genre fantasy, sci-fi, barninriktat och klassiker (detta är oftast ett sätt att fly omvärlden och återhämta sig).
• Använder kontroll för att dämpa stress, samt trivs bäst hemma eller i en annan kontrollerad miljö.

Intellektuellt, intressen, utbildning & begåvning

• Har oftast hög IQ men kan behöva mer tid på sig att lära sig nya saker på grund av sensoriska och/eller kognitiva svårigheter.
• Är oftast dålig på att förstå och minnas verbala instruktioner (föredrar skriftliga eller visuella instruktioner).
• Intressera är inte alltid lika starka (besatthet) som hos män med Asperger/Autism, och kvinnor är oftast musikaliskt eller konstnärligt begåvade.
• Vanliga intresseområden är: konst, litteratur, djur, musik, kultur, sociologi och/eller psykologi.
• Kan vara mycket passionerad av ett ämne (särskilt när det gäller utbildning) för att sedan tvärt tappa intresset.
• Klarar oftast högre utbildning bra men fallerar på det sociala; har oftast svårt att söka, få och behålla arbete.

Känslomässigt

• Ofta omogen och/eller överkänslig.
• Har ofta humörsvängningar. Blir lätt ängslig, rädd och deprimerad. Kan ibland vid stress bli mycket tystlåten.
• Blir lätt stimmig vid starka känslor; som bland annat kan visa sig genom gungning, klappa med händerna och/eller skaka med ett eller båda benen.
• Är ofta känslig för mediciner och kan reagera annorlunda jämfört med andra. Kan även vara känslig mot koffein, nikotin och/eller socker.
• Är oftast mer öppen att prata om känslor och känslomässiga svårigheter än män med Asperger/Autism.

Socialt & relationer

• Kan pendla mellan att vara tyst och pratsam; kan stänga av vid social överbelastning, dock är kvinnor med Asperger/Autism ofta bättre på att vara social än män med Asperger/Autism.
• Blir och känner sig ofta missförstådd; andra tolkar det hon säger eller gör på ett annat sätt än vad hon menade.
• Går sällan ut och/eller föredrar att gå ut tillsammans med någon närstående.
• Kan ha få vänner och/eller svårt att få nya. Har oftast lättare att bli vän med män.
• Kan bli besatt av sin potentiella partner och kan uppföra sig som en stalker utan att inse det själv.

Källa:

https://www.youtube.com/watch?v=QqQn9330wqo

Att förebygga depression och bipolär sjukdom

• Ha kundskap om sjukdomarna så att du tidigt kan se tecken på Depression eller Mani; för att snarat möjligt söka hjälp.
• Ett socialt nätverk, en god självkänsla (egenvärde, självrespekt) och ett positivt synsätt motverkar Depression.
• Stress och hög alkoholkonsumtion ökar risekn för ett återinsjuknande.
• Egenvård; se till att göra det du mår bra av.
• Dagliga rutiner, ingen eller måttlig alkoholkonsumtion och minskad stress kan minska risken för återfall vid Bipolär sjukdom.

Källa: Kompendium jag fått av Psykiatrilärare Kristina Larsson.

Kompetens och svårigheter som vårdgivare i bemötande av personer med Depression och/eller Bipolär sjukdom

Som vårdgivare är du tvungen att...

...hålla distansen utan att bli kylig.

...kunna pejla in vårdtagarens långsamma tempo utan att bli otålig eller rastlös.

...kunna förmedla en hoppfull attityd utan att bli överdriven i din optimism.

...kunna ta över ansvar utan att bli kränkande.

...kunna balansera respekt och gränssättning i kontakten med maniska vårdtagare.

Källa: Kompendium jag fått av Psykiatrilärare Kristina Larsson.

Bipolär sjukdom

VAD ÄR BIPOLÄR SJUKDOM?

Innebär att man periodvis drabbas av mani eller hypomani samt depression. Mani kan beskrivas som motsats till depression. Sjukdomen kallades tidigare för manodepressiv sjukdom.

BIPOLÄR 1 SYNDROM

Detta syndrom utmärks av en eller flera maniska episoder som i de flesta fall växlar till eller från deppresiva episoder (i genomsnitt 4 svängningar under 10 år) och i de flesta fall återgår till perioder med neutral grundinställning. Ungefär var 10:e vårdtagare har 4 eller fler svängningar i stämningsläget under 1 år och kallas då för Rapid cyclers.

MANI

En manisk period utmärks av högt och expansivt stämningsläge eller uttalad irritabilitet under mins 1 vecka. Dessutom ska minst 3 av följande symtom märkas ihållande (4 om irritabiliteten är den mest märkbara):

• Förhöjd självkänsla; euforisk, glättig, charmig, påflugen, har storhetsidéer.
• Minskat sömnbehov; behöver sova mindre än 4 timmar per natt, ibland inte alls.
• Pratsam; avbryter, får utbrott, högljudd, skämtar, svår att avbryta.
• Tankeflykt; osammanhängande (som 3 TV-program samtidigt), idérikedom.
• Lättdistraherad; kan inte fokusera, störs av bakgrundsintryck, är nyckfull.
• Ökad aktivitet; ökad sexlust, startar nya projekt, tar kontakt mitt i natten.
• Vidlyftighet; inköp (fordon, spel, antikviteter), fortkörning, är promiskuös (har mycket sex med olika partners, otrohet), stimmig.

Den maniska episoderna medför sociala konsekvenser. Personens ohämmade hyperaktivitet kan resultera i skulder, sexuella äventyr, uppsägning av bostad, trafikolycka, indraget körkort, nya och oavslutade projekt, måste hämtas hem från annat land eller i i ens stad långt ifrån hemorten, försök av att lösa världsproblem genom att kontakta företagsledare eller högt satt politiker.

Talet blir forcerat, högljutt och växlar mellan olika samtalsämnen med irrelevanta infall. Otåligheten kan övergå i vredesutbrott. Personen kan dricka stora mängder alkohol, kedjeröka, och glömma att äta, sova och dricka vilket medför stora kraftiga påfrestningar utan att hen känner sig sjuk.

BIPOLÄR 2 SYNDROM

Vid denna variant av bipoläritet dominerar återkommande depressionsperioder som varvas med hypomana episoder om minst 4 dagar; personen visar då klara maniska symtom utan påtagliga sociala konsekvenser, psykossymtom eller behov av sjukhusvård.

Personen har ofta sjukdomsinsikt vid denna variant av bipoläritet.

CYKLOTYMI

Vid Cyklotymi förekommer hypomana episoder under minst 2 år varvat med depressiva perioder som inte är så djupgående att de motsvarar Egentlig depression, och med endast korta perioder med neutral grundinställning.

Det kan också uppstå koncentration- och minnessvårigheter samt villrådighet vid bipoläritet; vilket i Sverige benämns Cykloid psykos.

VARFÖR DRABBAS MÄNNISKOR AV BIPOLÄR SJUKDOM?

Genetisk disposition är den viktigaste riskfaktorn vid utveckling av Bipolär sjukdom.

Studier tyder på samma gener kan vara aktuella som vid Egentlig depression.

Förloppet påverkas också av psykologiska och sociala faktorer.

BEHANDLING VID BIPOLÄR SJUKDOM

Litiumpreparat som har en stämningsreglerande effekt; medicinering kan behöva pågå under lång tid.

KBT (Kognitiv Beteendeterapi) kan ge konstruktivt resultat under de friska perioderna.

OMVÅRDNAD OCH BEMÖTANDE VID MANISKT SJUKDOMSSKOV

• Hindra personen från att utföra skada, göra bort sig eller skada sig själv eller andra. Sätt gränser och stoppa i tid!
• Gränssätt personens infall och lustigheter/skämt; delta inte i lustigheter och skämt – gör du det varvar personen upp ännu mer. Du har förnuftet, tänk på det!
• Begränsa stimuleringen. Lugnt med få intryck. Begränsa, men tänk på att rastlösheten kliar i hens kropp!
• Ta ansvar för vårdtagarens grundläggande behov. Se till att personen äter, sover, dricker, duschar! Du som vårdgivare organiserar, vårdtagaren "hinner inte".

Efter skovet kan personen uppleva mycket skuld och skam; då hen kan ha orsakat närstående och anhöriga, samt andra i omgivningen, lidande. Individen själv kan ha orsakat sig själv lidande. Se till att hen får hjälp att bearbeta allt detta och reda upp allt som hen orsakat i sitt maniska tillstånd.

Kom ihåg! Mellan sjukdomsskoven fungerar människor med Bipolär sjukdom fullständigt "normalt".

Källa: Kompendium jag fått av Psykiatrilärare Kristina Larsson.

Depressioner

Vad är depression?

Vi använder i vardagsspråk ordet "deprimerad" som till exempel "jag är så deppig" när man bland annat fått underkänt på ett prov.

En genuin deprimerad människa har en oförmåga att vara glad, är "håglös" och överdrivet självkritisk. Symtomen ska ha funnits under en längre tid och är så kraftiga att det är svårt att fungera i vardagen.

Depression räknas som en folksjukdom, cirka 25% av kvinnorna och 15% av männen drabbas någon gång i livet av depression. Ungefär 15% av dem som insjuknar i en svår depression begår självmord/suicid.

För att underlätta diagnosticeringen av depressioner används olika skattningsskalor exempelvis MADRS.

DYSTYMI

En långvarig depression – minst 2 år. Inte så speciellt djup, men livet känns dystert och trist. Människor med Dysymi inser inte att de har en sjukdom, de tror nedstämdheten är en del av deras personlighet. De söker inte vård och lever sitt liv utan förmåga att känna glädje. Dystymi är en dold folksjukdom. Mycket vanligare hos kvinnor än hos män. Oftast börjar nedstämdheten i unga år.

Symtom: känsla av dysterhet, initiativlöshet och brist på energi, pessimistisk inställning/attityd, negativ självbild, koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet, villrådighet samt sömnstörningar.

Under kortare perioder när det händer något roligt och positivt kan personer med Dystymi kännas mer optimistiska och glada. Oftast återkommer nedstämdheten och pessimismen efter ett tag.

EGENTLIG DEPRESSION

Inverkar på en människas hela livssituation. Ingenting känns positivt, och det som normalt skulle kunna ge glädje kan upplevas som plågsamt. Den här oförmågan att bli glad ser personen med Egentlig depression som ett bevis på att hen är usel och värdelös.

Denna form av psykisk ohälsa kan påverka den drabbade i skov.

För att sätta diagnosen krävs det att personen är tydligt märkbart nedstämd (utan påtagligt yttre orsak) i mer än 2 veckor. Cirka 5% av kvinnorna och 2% av männen i Sverige drabbas av Egentlig depression. Insjuknandet sker vanligtvis efter 20-års åldern.

Symtom: påtaglig nedstämdhet (utan tydligt märkbar yttre orsak), minskat intresse för ALLT, brist på energi, självnedvärdering, skuldkänslor, återkommande tankar på självmord/suicid och döden, ångest, humörsvängningar, försämrat minne, koncentrationssvårigheter, ambivalens, tänka och prata långsamt (lång latenstid), reagera och röra sig långsamt (psykomotorisk hämning), sömnstörningar (vaknar tidigt/sover för lite, eller sover för mycket).

Hämning: känslomässig, viljemässig, tankemässig och motorisk.

Självnedvärderingen och skuldkänslorna kan bli så starka att personen inte tycker sig värd att leva. Samtidigt kan orken till att begå självmord/suicid saknas.

Mår oftast somallra sämst på morgonen med ångest och självanklagerser.

Kroppsliga symtom: värk, minskad aptit, förstoppning samt muntorrhet.

Egentlig depression kan vara mer eller mindre djup. Vid svår Egentlig depression förlorar personen förmågan att bry sig om sina grundläggande behov, så som mat, dryck, hygien och sömn. Inget kan avleda nedstämdheten och hopplösheten.

I vissa fall blir de kroppsliga symtomen och hämningsymtomen mycket framträdande, man talar då om Melankoli eller Egentlig depression med melankoliska drag.

Vid svår Egentlig depression kan den drabbade uppfatta sig själv som "den ondaste av alla" och man "kommer att straffas på det hemskaste sätt man kan tänka sig".

En djup deprimerad människa kan också uppleva att den egna kroppen håller på att förstöras/ruttna eller att tarmarna håller på att torka ihop (psykotiska symtom).

Sjukdomsförlopp: ett tillstånd som ofta, men inte alltid, återkommer flera gånger i livet. Friska perioder avlöses av sjukdomsskov. Sjukdomsskoven brukar vara ett antal månader, och de friska perioderna ett antal år.

Man har kommit fram till att män kan uppvisa andra symtom än kvinnor vid en depression, och att de är mer omedvetna om att de är just deprimerade.

Det finns en speciell skattningsskala för män som heter Gotlandsskalan. Mäns symtom är ofta;

• Kroppsliga smärtor
• Svårt att komma igång på morgonen
• Irritation
• Rastlöshet
• Aggressivitet, oftast utåtagerande
• Förnekar att de har depressiva känslor
• Förvirrat beteende
• Ansvarslöshet
• Isolerar sig från familjen
• Dåligt självförtroende
• Negativt självprat
• Återkommande tankar på döden och självmord/suicid
• Självmedicinering med alkohol och/eller andra droger (då män ofta låter bli att söka hjälp)

SAD (årstidsbundna depressioner – Seasonal Affective Disorder)

Den drabbade insjuknar i samband med viss årstid.

Det är vanligt att människor i Sverige lider av SAD, oftast vid höst och vinter.

Symtom: allmän nedstämdhet (ingenting känns roligt längre), ökat sömnbehov, ökat behov av kolhydrater (fikabröd, godis, bröd m.m.).

DEPRESSIONER HOS ÄLDRE

Det är vanligt att äldre människor lider av av lika former av Depression. Många döljer dock sina symtom och tror att upplevelserna som depressionen för med sig är en del av ålderdomen. Detta innebär att äldre sällan söker vård och behandling.

Symtom: ett ständigt grubblande, oro och ångest, besvär med sömnen, aptitlöshet och viktminskning, värk i kroppen.

Hos äldre kan de kroppsliga symtomen vara mycket framträdande. Hypokondriska idéer är också ett vanligt depressionstecken. I en del fall leder tankemässig och viljemässig hämning till svåra minnesstörningar och svårigheter att hantera det dagliga livet, dessa depressionssymtom kan lätt misstolkas som en början på demens.

Kroppsliga sjukdomar som påverkar hjärnan som till exempel stroke och Parkinsons sjukdom kan orsaka depressioner. Missbruk av alkohol och/eller droger leder också till ökad risk för att drabbas av Depression.

VARFÖR DRABBAS MÄNNISKOR AV DEPRESSIONER?

Många samverkande faktorer kan öka risken för att utveckla depression;

• Ärftlig disposition
• Transmittorsubstansstörningar (låga halter av serotonin, halten minskar med stigande ålder, en förklaring till varför många äldre drabbas av depression.
  En del deprimerade människor har högre nivåer av stresshormonet kortisol, vilket kan leda till att delar av hjärnan hamnar i ett utmattningstillstånd med kraftigt minskad aktivitet)
• Svåra händelser och traumatiska upplevelser
• Ensamhet och isolering
• Hälsoproblem
• Långvarig stress
• Negativa tankemönster och negativa tankar som förvränger verkligheten

Ett bra socialt nätverk med nära vänner kan förhindra depressioner.

BEHANDLING VID DEPRESSION

• Antidepressiva läkemedel (SSRI och SNRI) – normaliserar transmittorsubstanserna, stämningsläget höjs och hämningarna minskar (därför kan självmords-/suicidrisken vara större då personen får mer ork att göra någonting). Läkemedlet bör tas i minst 6 månader för bra effekt.
• Elbehandling/ECT
• KBT (Kognitiv Beteendeterapi)
• Ljusterapi (vid SAD – även om den inte är evidensbaserad/bevisbaserad)

OMVÅRDNAD OCH BEMÖTANDE VID EGENTLIG DEPRESSION

• Skapa en relation
• Ha tålamod, ta dig tid och anpassa dig efter den drabbades tempo
• Se till hens grundläggande behov uppfylls (mat/näring/nutrition, dryck, sömn, hygien)
• Uppmuntra till medicinering
• Tjata inte; det förstärker personens självförakt (!)
• Planera inte in något på morgonen för den drabbade; hen kanske mår som sämst då
• Vid förstoppning och/eller muntorrhet – se till att det avhjälps.
• Foga dig i att människan är i det tillstånd hen är i; att uppmuntra till aktiviteter fungerar inte då hen är oförmögen att uppmuntras och känna glädje.
• Stressa eller pressa inte! Personen tänker, talar, rör sig långsamt samt har svårt att fatta beslut; vänta in, men ta över om det behövs.
• Visa respekt! Bemöt och behandla hen som en vuxen.
• Var ett "vikarierande hopp"; förmedla att det finns hopp, hen kommer att bli bra (upprepa, upprepa!).
• Säg inte "rygg upp dig" eller "ta dig i kragen" – det kränker individen!
• På slutenvårdsavdeling: informera vid eventuellt övervakning.

Kom ihåg! Mellan sjukdomsskoven fungerar människor med Depression fullständigt "normalt".

Källa: Kompendium jag fått av Psykiatrilärare Kristina Larsson.

Schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom, och kan likna flera former av psykisk ohäla. Schizofreni betyder kluvet eller delat sinne. Sjukdomen innebär att individen upplever verkligheten på ett orealistiskt sätt.

Det är oklart av vilken anledning vissa individer insjuknar i schizofreni; ärftlighet är den största riskfaktorn, samt olika miljöfaktorer har betydelse för utveckling av sjukdomen. Om individen har stora påfrestningar i livet kan det ha utlöst psykosen.

Det finns inget botemedel mot schizofreni, men läkemedel finns för att förhindra att återinsjukna.

Vanligast är insjuknande i schizofreni först i 18-35-årsåldern.

Förr var det vanligt att individer med schizofreni blev inlagda på särskild inrättning för psykiskt sjuka, där fick individer med psykiska tillstånd och sjukdomar spendera hela sitt liv. Behandlingen på dessa inrättningar var inhuman med tortyrliknande metoder och redskap.

I dagsläget behandlas personer med schizofreni, som är i själva psykosen, på en särskild sluten avdelning med medicinering, tills psykosen har gått över och individen ser verkligheten realistiskt, och kan skrivas ut. Individen får också äta medicin livet ut för att förebygga återinsjuknande. Vissa personer kan klara av att leva ett normalt liv med endast medicinering, medans andra behöver hjälp med olika saker i vardagen då hen kan ha fått psykiska funktionsnedsättningar. Dessa personer kan bland annat få bistånd i form av hemtjänst, gruppbostad och/eller samtalskontakt med mera.

Även närstående och anhöriga kan få stöd genom olika stödföreningar.

För att få diagnosen schizofreni så skall det hos individen förekomma en nedsatt funktionsnivå, och under minst sex månader visa sjukdomstecken i form av:

• Autism i form av social tillbakadragenhet, självförsjunkenhet och bristande intresse för omvärlden.
• Assosiationsstörningar eller tankestörningar; svårt att hålla tråden i samtal, inte avsluta meningar, osammanhängande uttal, uppfinnande av nya ord, att tankarna kan läsas av andra och/eller att tankarna kan dras ut från huvudet.
• Kognitiva störningar; svårt att ta in ny information samt bearbeta den. Svårt att tolka symboler, metaforer och skämt.
• Affektiva störningar eller känslostörningar som visar sig i form av känslomässiga utbrott, bristande förmåga att uppfatta känslor samt inkompetens att uttrycka känslor.
• Ambivalens – svårigheter att välja och fatta beslut samt ha motstridiga känslor. Vilket kan leda till handlingsförlamning och svårigheter att utföra vardagssysslor.
• Hallucinationer eller förnimmelsestörningar; Syn-, lukt-, smak-, känsel- och hörselhallucinationer i form av till exempel flygande gröna grisar (syn), röklukt när ingen eld eller rökare är i närheten (lukt), maten smakar konstigt och är förgiftad (smak), det känns som att det kryper insekter på kroppen (känsel) eller hör elaka röster som ingen annan uppfattar (hörsel).
• Vanföreställningar; ha övernaturliga krafter, vara förföljd, vara styrd av utomstående krafter, att andra kan "ta bort" eller "sätta dit" tankar, och/eller att hen är omtalad i tv och radio.
• Svår ångest i samband med att personen har en avvikande verklighetsuppfattning. Katastrofångest.
• Tvångshandlingar som kopplas ihop med rastlöshet; ritualer och/eller samlar på saker.
• Katatoni; personen spänner muskler och "låser" kroppen i ett visst läge.
• Bristande primärprocesstänkande; drömmar upplevs ha hänt i verkligheten och/eller sagor är verkliga. Kan ej skilja på det verklighet och fantasi.

Källor:

Psykiatri 1; Ann-Marie Göransson; ISBN 978-91-523-0759-5; sid 183-200.

Psykiatri 2; Inger Andresson, Britt Hedman Ahlström; ISBN 978-915231641-2; sid 145-146, 148-153.

https://www.1177.se/Gavleborg/Regler-och-rattigheter/Psykiatrisk-tvangsvard/?ar=True

http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/schizofreni/

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/10/Schizofreni-forr-och-nu--synen-pa-langtidsprognos-har-varierat/

11 beteenden som gör att vi gillar någon person mer än andra

☺ De ler oftare än andra vi träffar.


☺ De visar intresse för det du säger och uppmuntrar dig att öppna dig så att er relation känns varmare och bättre än andra du har.


☺ De ger dig komplimanger och beröm som känns rättvisa (inte för att förväxla med inställsamma).


☺ De pratar väl om andra och det reflekterar tillbaka på dem själva (jämför dem som mest pratar skit om andra).


☺ De kan skratta åt sig själva och där med visa mänsklig sårbarhet som också ger dig mod att göra samma sak.


☺ De får dig att må bra eftersom deras entusiasm smittar av sig på dig (jämför gnällspiken som alltid klagar).


☺ De liknar oss själva på något sätt och är bra på att hitta just de gemensamma nämnarna i alla sina relationer.


☺ De visar att de gillar att vara med oss. En person som gillar att umgås med oss måste ju vara en trevlig person.


☺ De minns vad du heter och vad ni talade om senast.


☺ De ställer frågor och håller sedan tyst. Visst är det toppen med människor som vill höra vad vi tycker och tänker!


☺ De skippar branschtugget. Branschspråk används mest av människor som mest är osäkra i sin yrkesroll - det vi gillar imponerar genom att göra svåra saker enkla. Vi gillar människor som får oss att känna oss lite smartare än tidigare.

Och den jobbiga frågan är nu; är DU en sådan person?

Källa: Konsten att hantera superjobbiga människor, Stefan Ekberg.

Exempel på rötägg du med psykisk ohälsa (även kallad psyko) kommer att stöta på under ditt liv som du skall undvika

Projektledaren

Vill ändra på dig, laga dig, fixa dig.

Anser peronen att Du är ett misslyckat "projekt" tar denne ut all frustration på dig.

Anser personen att Du är ett lyckar "projekt" tror sig peronen ha makt över dig, i all framtid.

Vampyrvännen

Känner sig mer speciell när du eller någon annan mår dåligt. Lever för att suga ut all misär ur en annan individ för att känna sig bättre.

Kreditkompisen

Passar på att samla poäng medan denne hjälper dig – en dag måste Du betala tillbaka eftersom "det handlade mer om Dig förra månaden". Det gör ingen skillnad om Du haft tre ångestattacker innan frukost; nu har kreditkompisen nageltrång och Du måste lyssna.

Idioten

Blir generad när du pratar med djur eller spiller över dig. Ger dig utskällning när du kommer 10 minuter sent eller glömmer en födelsedag.

Ger dig ständigt dåligt samvete, en känsla av att alltid vara fel – du känner dig inte accepterad av personen. Dessa personer anser att Du stjäl energi – men det är precis tvärtom. Glöm aldrig det!

Källa: Hanbok för psykon Leva med ADHD och bipolär sjukdom, Tove Lundin.

Oxytocin

De olika effekterna som oxytocin kan ge upphov till:

♥ Tillväxt och läkning.

♥ Sänkt puls och blodtryck.

♥ Minskad stressnivå, smärta och rädsla.

♥ Lugn och tillit.

♥ Välbefinnande.

♥ Igenkänning och bindning.

♥ Att tolka känslor.

♥ Social interaktion.

♥ Förbättring av matsmältningsfunktioner.

♥ Bättre minne.

♥ Ökad sexualitet.

Vad är oxytocin?

Det är en substans/ett hormon som bland annat frisätts från hypofysen och som ursprungligen förknippas med förlossning och amning, men som också hör samman med beröring, närhet och näringsintag.

När frisätt oxytocin?

I samband med:

➜ förlossning och amning

➜ beröring och närhet

➜ sex och orgarm

➜ yttre och inre värme

➜ goda relationer

➜ när vi tänker på, hör eller är nära någon eller något vi tycker om som vi har trygghet och tillit till

med mera.

Källa: "Närhetens hormon oxytocinets roll i relationer" av Kerstin Uvnäs Moberg; professor i fysilogi och efterfrågad förelärare.